Blog

Den japanska rollspelserien Disgaea gjorde debut redan 2003 med Disgaea: Hour of Darkness till PlayStation 2. Efter det första spelet har serien fått flera uppföljare, återutgivningar och en anime.

Femton år senare har Nippon Ichi Software gått tillbaka till originalspelet och restaurerat det i nyutgåvan Disgaea 1: Complete, nu till PlayStation 4.

(more…)

Jag älskar Mega Man. Redan som liten parvel blev jag stormförtjust i en hel genre tack vare den magiska plattformsperfektion som den blå bombarens tidiga äventyr briljerade med. Än idag har ytterst få sidoskrollande actionspel ens kommit i närheten av samma spelglädje som dessa legendariska skatter från 80- och 90-talet sprudlar av, trots många försök.

Till skillnad från seriens senare delar tar Mega Man 11 ett par steg in i framtiden, och överger den nostalgiska åttabitarsestetiken som väckte nytt liv i genren för tio år sedan. Miljöer och karaktärer är nu uppbyggda med tredimensionell grafik istället för pixlar, musiken framförs inte längre av ett ljudchip från åttiotalet och vår hjälte har utrustats med ett par helt nya förmågor. Under ytan återfinns lyckligtvis samma tidlösa design med silkeslen kontroll, den har bara fått en ny inramning.

(more…)

Spelfamiljen med stumma pusselspel har fått tillökning i form av The Gardens Between. Att spelet helt saknar dialog betyder absolut inte att det saknar en berättelse utan förhöjer i det här fallet stämningen. Du tar kontroll över vännerna Arina och Frendt som tillsammans ger sig ut på ett fantastiskt äventyr. När allt börjar sitter de båda i sin trädkoja under ett rejält åskväder när ett mystiskt klot av ljus plötsligt dyker upp . När de rör vid det försvinner kojan ned i en virvel och du får kontrollen.

Den grundläggande spelmekaniken handlar om att styra tiden framåt eller bakåt och samtidigt hitta metoder att manipulera omgivningen för att lösa problem och komma vidare. En tämligen smickrande jämförelse är att The Gardens Between under sina bästa stunder påminner om pusselklassikern Braid. Barnen rör sig generellt efter en fast bana oavsett om tiden går framåt eller bakåt, men det finns undantag med gåtor som öppnar alternativa vägar. Arina kan bära en lykta och alla pussel går ut på att föra ett ljus i lyktan till slutet av banan. Frendt kan använda vindspel i omgivningen som antingen slår av eller på element, eller kan kontrollera tiden över delar av banan individuellt.

(more…)

När Ubisoft försöker förklara vad spelet Transference egentligen är, väljer de att likna det vid en Escape room-simulator som utspelar sig i en galnings psyke. Beskrivningen passar ganska bra om jag ser till ren spelmekanik, men det finns samtidigt ett djup i denna titel som erbjuder så mycket mer.

Ända sedan begreppet Virtual Reality introducerades (och kanske tidigare än så), har nog tankar och drömmar hos oss människor lockats av tanken att migrera vår själ och medvetande till något syntetiskt, något lagrat. Evigt liv behöver inte nödvändigtvis betyda att vi ska leva i all evighet i våra fysiska kroppar, utan kan också betyda att vår entitet lagras så att vi kan existera tillsammans med våra nära, långt efter att vi har gått bort.

(more…)