Recension: Tembo the Badass Elephant [PS4]

---

---

Det fanns en tid då det nästan var obligatoriskt att ha ett plattformspel innehållande maskoten för hårdvaruplattformen som spelet släpptes till. Nintendo har Mario, SEGA hade Sonic och Sony har haft både Crash Bandicoot och Sackboy. Med Tembo the Badass Elephant har SEGA valt att backa ett spel som är uppbyggt på en liknande form av charm och personlighet med en helt klart maskotvärdig huvudkaraktär.

Spelet börjar med en kort introduktion där vi får se styrkor från den onda organisationen PHANTOM som hotar den fridfulla vardagen för alla. För att bekämpa detta överhängande hot finns hjälten Tembo som tillsammans med ett par Rambo-referenser beger sig in i kampen för frihet.

Upplägget är väldigt typiskt för genren med olika spelvärldar uppdelade i en handfull nivåer och i de flesta fall även med en boss på slutet. Bossbanorna är låsta tills du har samlat på dig tillräckligt många poäng från de banor som leder fram dit. Poängen baseras på hur många PHANTOM-medlemmar du nedgöra samt om du lyckas hitta tillfångatagna människor och frita dem.

Jag är inte alltför förtjust i detta sätt att förlänga speltiden eftersom det innebär att jag måste spela om nivåer som jag redan har klarat av. Lyckligtvis är det inte alltför svårt att nå de utsatta gränserna för att komma vidare, men det skapar lite farthinder ibland som spelet hade mått bättre utan.

Trots Tembos omfattande kroppshydda är han både snabb och ganska rörlig. När spelet skruvar upp tempot är det faktiskt inte långt borta att se likheter med Sonic, även om fokus ligger mer på förstörelse av fiender och omvärld än konstant maxfart framåt. Utöver hans destruktiva galopp kan Tembo även spruta vatten genom snabeln, vilket tar hand om brinnande hinder som annars hade skadat vår hjälte.

Styrningen känns genomgående väldigt bra och missade hopp eller andra manövrar går sällan att skylla på spelmekaniken. Detta är något som är lätt att ta för givet i denna genre, men det är faktiskt ganska få utvecklare som har visat förmågan att finslipa styrningen så att spelaren tillåts få en viss fingertoppskänsla när de snabbare sekvenserna brakar loss.

Under nivåernas gång samlar du även på dig jordnötter som vid 300 insamlade förvandlas till en burk med jordnötssmör. Dessa burkar representerar Tembos liv, men skulle du få slut på burkar är det inte hela världen. Den enda bestraffning som delas ut är att du får starta om aktuell nivå från början och du får till och med fem nya burkar för att få en god chans att ta dig vidare. Det går förstås att återvända till enklare nivåer och spela om dem flera gånger för att bunkra upp ett rejält lager om du stöter på en utmaning du har riktigt svårt för.

Tembo the Badass Elephant bjuder på en överraskande trevlig plattformupplevelse som är klart bättre än vad jag hade förväntat mig. Innehållet är överlag en aning tunt och spelet lider lite av ojämnt tempo i och med de nedlåsta banorna men på det stora hela är det definitivt underhållande. SEGA har inte haft speciellt mycket framgång med Sonic de senaste åren, men deras beslut att ge ut detta projekt från Game Freak visar att de faktiskt fortfarande har en uppfattning om vad som är bra.