Det första Rune Factory lanserades redan 2006 och var en mer äventyrlig tolkning av bondsimulatorn Harvest Moon. Två decennier senare har spelet fått flera uppföljare och ett par spinoff-titlar, alla med separata berättelser och egna metoder att balansera lantbruk och utforskning i vildmarken.
Rune Factory: Guardians of Azuma heter det senaste kapitlet efter Rune Factory 5, som släpptes för fem år sedan.
Spelet inleds med en luftstrid mellan de två drakryttarna Subaru och Kaguya, där den ena är den valbara karaktär jag har valt. Mitt i stridens hetta vaknade jag plötsligt och insåg att det var en dröm. Det visar sig att protagonisten vaknat i en liten by i riket Azuma med få invånare. En mörk förbannelse har skrämt bort folk och fått flera träd att vissna, fast det finns hopp. Jag får reda på att min huvudsakliga roll är Azumas beskyddare, en så kallad jorddansare med särskilda magiska krafter som kan återställa naturens balans och utrota ondska. Huvuduppgiften är att göra Azumas rike tryggt igen och låta människor flytta tillbaka till sina hem.
Rune Factory har oftast handlat om att utforska olika territorier och hårt jobb med lantbruk, och det här spelet är inget undantag. Vad jag finner positivt överraskande är hur smidigt all sysselsättning flyter på. Tiden flyger iväg när jag ska pyssla med grönsaker, vara social med bybor och slåss utanför byarna. Trots att mina sysslor varje dag är både tidskrävande och upprepade, blir det inte långtråkigt. Jag känner mig istället avkopplad och nyfiken på att upptäcka mer i Azumas gigantiska rike.
Bondelivet är underhållande och en lätt att lära sig, mycket tack vare att jag inte behöver byta redskap hela tiden som i föregångarna. Men det är den geniala idén att byta kameravinkel till fågelperspektiv som gör lantbruk och byggande ännu smidigare och snabbare.
När Subaru och Kaguya hjälper byarna belönas de av de fyra årstidernas gudar med nya färdigheter och magiska krafter. Dessa krafter blir betydelsefulla för att kunna fortskrida framåt i äventyret, eller öppna upp tidigare oåtkomliga platser. Om jag behöver gå på äventyr och inte hinner med vardagliga sysslor, kan nyinflyttade bybor anlitas för att hjälpa till för en dagslön. Det gäller att skeppa iväg gods och öka inkomstkällan så att arbetarna får betalt och jag går på plus. Dock behöver jag inte oroa mig för personlig konkurs, då det är lätt att tjäna pengar.
Det sociala samspelet med byborna är inte enbart en trevlig vardagssyssla. Att umgås och lära känna människor låser upp nya sidouppdrag och ger fina belöningar om jag slutför dem. Jag kan inleda ett förhållande med någon av de få karaktärer som går att välja mellan.
Utanför byarna kämpar jag mot monster, återställer förpestade områden och samlar diverse råvaror till försäljning eller producerande. Ett välkommet tillskott är att jag kan ha upp till tre bybor som resesällskap, vilket underlättar då jag kan bli överrumplad av ett för stort antal fiender relativt lätt.
Rune Factory: Guardians of Azuma är ett visuellt tjusigt spektakel med färgglada miljöer och mysiga platser att besöka. Många av rollfigurerna är charmiga, men min personliga favorit är det kaxiga, flygande fåret Woolby, som står bakom flera komiska ögonblick. Bakom fasaden döljer sig dock en mäktig vit drake, förklädd till ett litet lamm med vingar och betydligt klokare än han först ger sken av.
Jag har haft väldigt roligt med det här spelet och finner det givande att tillbringa flera speltimmar i. Dess lättbegripliga spelmekanik överträffas av den där charmen som förgyller Rune Factory-serien. För mig är Rune Factory: Guardians of Azuma det bästa kapitlet sedan det snart tjugoåriga Rune Factory Frontier.
Ett recensionsexemplar av detta spel tillhandahölls av Marvelous Europe Limited.
