Det finns sportspel, och så finns det sportspel. Mycket kan skilja dem åt, och då menar jag inte bara strukturellt eller regelmässigt, utan även tematiskt. I Mutant Football League 2 får vi uppleva en skruvad version av amerikansk fotboll där liv och lem offras för vinst och förlust. Efter att ha recenserat Blood Bowl 3 (7/10) för två år sedan var det hög tid att plocka upp en boll igen, och snart befann jag mig åter på den digitala fotbollsplanen.
Med tolkningar av den här sorten vill utvecklarna skruva till ett redan existerande koncept, och det finns givetvis många sätt man kan göra det på. Jag är långt ifrån ett proffs på amerikansk fotboll, men mitt första intryck av spelet är att det följer stora delar av sin verkliga förlaga ganska bra. Undantagen är en serie betydligt mer färgstarka inslag som nog hade passat betydligt bättre på ett medeltida slagfält än i en verklig sport. Lyckligtvis är det inte verkligheten vi rör oss i här, vilket öppnar upp för spännande experiment.
Mutant Football League 2 öppnar upp med att vara något förvirrande då tutorial-delen inte riktigt känns sammanhängande. Jag får lära mig olika moment av hur en uppvisning i amerikansk fotboll går till, men det känns lite knepigt att länka samman delarna för att få en helhetsbild. Efter att ha känt mig fram och kikat på några matcher mellan datorstyrda lag får jag ett bättre grepp, och vågar mig på de ”riktiga” spellägena. Dessa finns det ett antal av, och även om flera av dem är snarlika finns det några saker som skiljer dem åt.
Exempelvis finns traditionella lägen som quick match där man smidigt kan köra matcher på tu man hand. Vill man ha ett mer strukturerat och detaljerat upplägg finns det ett antal olika turneringslägen med varierande infallsvinkel. Inget av dem känns särskilt djupt, men det som sticker ut lite mer är Dynasty Supreme där du skapar ditt eget lag, coachar dem och dessutom kan sätta reglerna för hela spektaklet.
Det som lyfter fram det här spelet ur mängden är kombinationen av bollspel och fulspel, och det sistnämnda yttrar sig framförallt genom vapen och så kallade ”dirty tricks”, men även med inslag på planen som landminor, snurrande sågklingor och andra fällor. Precis som i riktig amerikansk fotboll handlar allt om att steg för steg avancera längs motståndarens planhalva för att slutligen nå målzonen med bollen i hand. Oavsett om ditt lag är anfallare eller försvarare finns det ett hyfsat antal formationer att välja på, och knepet är att försöka luska ut vad motståndaren har i tankarna. Majoriteten av dina spelare flyttar sig själva enligt formationen du har valt, men du kan hoppa mellan dem för att få lite mer kontroll över varje förlopp.
Trots det går allt ganska stötigt, och det är svårt för mig att komma in i ett bra flöde. Spänningen infinner sig inte riktigt under tävlingsmomenten, så majoriteten av underhållningen kommer från de galna tricken och fällorna jag nämnde tidigare. Det spelar inte så stor roll om det är mina eller motståndarens spelare som drabbas av dem, utan nöjet ligger i att se allt kaos som uppstår. Efter ett tag blir jag lite mätt även på det, och önskar att det hade funnits lite mer innehåll i upplevelsen.
Något jag tror hade lyft spelet betydligt hade varit om man hade lagt snäppet mer krut på designen. För att ha ordet mutant i titeln är det nämligen förvånansvärt få uppseendeväckande spelare jag har att välja på. Människor, skelett, androider och troll går att variera lite grand med mustacher och påklistrade peruker, men jag frågar mig samtidigt var de riktiga värstingarna håller hus? Det finns mängder av sätt att designa mutanter på, men med brist på tentakler, horn och klor får jag nöja mig med spelare som ser ut som Shrek och utomjordingarna från They Live. Det är ett missat tillfälle som inte riktigt vägs upp av de fräsiga spelarkorten som går att samla på sig.
I slutändan är Mutant Football League 2 ett helt okej spel, men det lyckas inte riktigt fängsla mig till den grad att jag vill spela några längre stunder. Det finns ljusglimtar dock. Med lokalt stöd för upp till fyra spelare har det potential som partyspel, och det är ju inte fy skam.
Ett recensionsexemplar av detta spel tillhandahölls av Digital Dreams Entertainment.
