Category: Artikel

Efter att ha recenserat Assassin’s Creed Valhalla (9/10) på PlayStation 4 ville jag förstås utnyttja den kostnadsfria uppgraderingen och testa det även på PlayStation 5. Det var förvånansvärt enkelt att genomföra uppgraderingen då det fanns en ikon i PlayStation Store för ändamålet. Det var bara att markera den och initiera en nedladdning så dök spelet upp på min PlayStation 5.

När jag startar det får jag genomföra den initiala konfigureringen kring bland annat ljussättning och undertexter på nytt, och när huvudmenyn dyker upp ser jag bara “New Game”. Efter en sekund dyker dock både möjligheterna att fortsätta och ladda spel upp, alla mina sparfiler jag skapade på PlayStation 4 finns med helt utan handpåläggning från min sida.

På grund av den rådande pandemin ser ju spelmässorna lite annorlunda ut i år. Gamescom är i år helt virtuell och det innebär att spelbolagen bjuder in till videokonferenser och presenterar sina spel över nätet istället.
Jag deltog i en presentation av spelen som Nippon Ichi Software America, eller NISA, kommer att släppa under resten av 2020 och 2021.

Efter en presentation av spelen bjöd de på lite livestreamat spelande där jag fick se några av spelen i action. Jag tänkte kort presentera spelen som kommer att dyka upp på PlayStation 4 framöver.

Under gårdagen fick vi bevittna en rejäl djupdykning i Sonys vision för nästa konsolgeneration, och precis som vid avtäckningen av PlayStation 4 var det systemarkitekten Mark Cerny som stod för informationen. Denna presentation var ursprungligen planerad att hållas under Game Developers Conference i San Francisco, men eftersom dessa planer sköts i sank av den globala pandemi som pågår just nu beslöt sig Sony istället för att släppa den publikt på YouTube.

Eftersom GDC är ett utvecklarfokuserat evenemang var det rimligt att förvänta sig att detta skulle bli en väldigt teknikfokuserad presentation, och det var mycket riktigt vad vi fick också.

I helgen som var, anordnade Halmstads stadsbibliotek Nordisk Speldag; ett evenemang kopplat till Nordic Game Week vars syfte är att lyfta fram intresset för olika sorters spel. Som skribent på PSbloggen och hemmahörande i Halmstadtrakten blev jag inbjuden att delta.

När redaktionen sammanställde årslistorna i slutet av förra året fick jag reda på att några av oss förde logg över avklarade spel. Jag bestämde mig snabbt för att göra det för 2019 och började fundera på kriterierna för att ha klarat ett spel. Att jag har sett eftertexterna? Att sparfilen säger 100%? Att jag tagit platinatrofén?

Det slutade med att jag har två listor; en för spel där jag har sett eftertexterna och en där jag tagit platinatrofén. Jag har länge varit troféjägare, men aldrig prioriterat den typen av spelande och ville dessutom utmana mig själv och satte därför ett mål. Jag skulle ta 52 platinatroféer under 2019 och hålla ett genomsnitt på en i veckan.

Ja, det var länge sedan du fick läsa ingående om mina framsteg i detta förträffliga spel. Äventyret har såklart fortsatt trots avsaknad av blogginlägg eller skrivna uppdateringar om mina framsteg. På min sons och min privata Youtube-kanal räknar jag dock till 28 avsnitt av strömmande i dagsläget och det visar tydligt att jag har funnit ett favoritspel.

Men vad är det förutom den oförlåtande svårighetsgraden, det pumpande adrenalinet i bosstriderna och endorfinruset efter en besegrad jättedemon som gör detta verk så stort och så bra? Får jag bara använda ett ord i beskrivningen så blir det “genialitet”.

(more…)

Jag har tappat räkningen på det antal gånger jag sett lovord och skönsång som handlar om Souls-spelen, bubbla upp här på bloggen och inom redaktionen. Gång på gång har jag hört berättelser om kyrkogården i Firelink Shrine, de förhatliga bågskyttarna i Anor Londo och självklart de enorma bosstriderna som kräver tålamod och reflexer bortom det greppbara.

Varje gång har min känsla av att spelen från From Software absolut inte är något för mig förstärkts. Under en sommar, hade jag som utmaning att prova på Bloodborne (10/10), och visst började jag se lite av storheten som mina vänner målat upp. Men det var alldeles för enkelt att lägga det prövande och krävande spelet på hyllan till förmån för andra, lite enklare spel. Tack vare min son, har det dock blivit skärpning i ledet nu under sommaren.

(more…)

Jag har tillbringat hundratals timmar i Camp Crystal Lakes skogar tillsammans med Jason Voorhees och de hariga lägerledarna. Det är fortfarande riktigt underhållande att jaga tilltänkta offer eller att undvika att bli hackad i småbitar av en maskerad mördare.

Trots att Friday the 13th: The Game (8/10) är filmerna troget och är ett roligt spel för flera spelare, kan upplevelsen förbättras genom radikala förändringar. Det har gått nästan ett halvår sedan lanseringen och visst har IllFonic eliminerat störande saker, exempelvis den förargliga belägringen på Packanack Lodges hustak.

Men jag har under spelstunderna observerat irriterande saker som behöver ändras eller utvecklas till det bättre. Därför ska jag ge fem önskemål på olika justeringar som kan vara nödvändiga för att förstärka herr hockeymasks spel avsevärt. (more…)