Author: Martin Svennberg

Det var väldigt länge sedan jag spelade ett Star Wars-spel som jag levde mig in i och tyckte bra om. Förmodligen var det The Force Unleashed för snart tio år sedan, eller kanske till och med Dark Forces som snart har tjugo år på nacken. När Respawn Entertainment tar sig an Star Wars-sagan blir jag dock hoppfull då jag anser att spelen i galaxen långt, långt borta behöver något nytt och fräscht.

Huvudberättelsen utspelar sig mellan Clone Wars och A New Hope och kretsar kring vår protagonist Cals sökande efter Jedi Holocron; ett hemligt arkiv med information om alla överlevande jediriddare.

Gång på gång har mina förhoppningar varit höga när jag sett att Electronic Arts har utannonserat ett nytt spel i Need for Speed-serien. Och väldigt ofta har jag blivit besviken, åtminstone av de senaste iterationerna.

Antingen har mjukvarujättens girighet i form av fyndlådor lyst igenom, eller så har spelmekaniken inte nått upp till mina förväntningar. Men jag kan glädjande berätta att det verkar ha vänt nu. I Need for Speed Heat möter jag istället mycket av den spelglädje som jag njöt av i Need for Speed Rivals (8/10) och lånar kärlek från världens bästa spel: Burnout Paradise Remastered (10/10).

Stranded Sails – Explorers of the Cursed Islands är ett spel som lyckas checka av samtliga rutor i min lista över komponenter som ett favoritspel behöver innehålla. Överlevnad, samlande av material för att skapa verktyg och utforskande lockar mig i varje spel. Därför kastade jag mig över denna titel med stor aptit när den damp ned hos redaktionen.

När spelet startar, håller min karaktär precis på att förbereda sig på sitt livs äventyr. Hjälten ska segla ut på ett uppdrag för att hitta en ny värld, en helt ny bosättning. Efter att ha äntrat segelbåten som ska ta oss till främmande mål inträffar såklart det oförutsedda; vi hamnar i en kraftig storm och fartyget förliser.

Varje gång jag äntrar en buss för att nyttja de kommunala färdmedlen kan jag inte låta bli att observera busschauffören och fundera på hur denna tålmodiga individ känner inombords. Är det ett kall? Är det “bara ett jobb”? Blir det inte tråkigt att köra samma sträcka om och om igen under dagen?

Frågorna och funderingarna är många för mig som har ett intresse i att observera människor i deras vardagsliv. Men när det kommer till busschaufförer har jag nu fått ett virtuellt svar; det är ett kall för vissa människor!