Author: Jonny Lindmark

Kan vem som helst bli en hjälte? Ja, i Underhero får en av de mest osannolika individerna axla rollen efter en lika oväntad incident. Plötsligt är jag inte längre storskurkens hantlangare, utan en undercover-hjälte med lika delar tafatthet som okunskap. Det är en intressant start som får mig att dra på smilbanden nästan direkt.

Underhero går nog lättast att beskriva som ett plattformsspel med rollspelsinslag och udda humor. Det är en intressant kombination som trots att den har gjorts tidigare fortfarande känns fräsch och intressant. Framförallt humorn sitter extra bra och gör sig konstant påmind både i strider, nivåer och manus.

Dreams är en udda men praktfull fågel i den djungel av spel som finns till PS4. Att beskriva titeln som ett spel är egentligen lite missvisande eftersom man då undanhåller dess huvudsakliga syfte; att skapa. En stor del av Dreams är nämligen att det är en plattform som lyfter fram pedagogiska verktyg, social interaktion och inspiration för att låta dig skapa och utforska både dina egna och andras äventyr.

I det moderna samhället har spelskapandet gått utanför de ramar och förhållningsregler det följde förr och har på många vis blivit mer folkligt. Mängden spel som är gjorda av enstaka privatpersoner hemma på kammaren är många, men precis som tidigare så har dessa skapare troligtvis haft någorlunda erfarenhet av programmering och teknik, vilket tveklöst är till stor nytta i skapandet.

Gillar du stadsplanering, udda klädstilar och trevliga promenader i naturen? Då är Arc of Alchemist kanske något för dig!

I den här berättelsen agerar du ledare för ett färgglatt gäng äventyrare, fast beslutna att göra något åt den allt mer torrlagda världen de lever i. Forna krig och misskötsel av planetens resurser har lämnat de nuvarande människorna i en situation där grupperingar och konkurrens frodas, något som blir mycket att bita i om man vill ställa allt till rätta.

Dragon Ball är ett fenomen som de flesta troligtvis har sprungit på någon under sitt utforskande av den populärkulturella världen. Själv stötte jag på de ursprungliga mangapocketarna på biblioteket på mellanstadiet. Utöver mangan finns det tv-serier, skivor, tv-spel m.m. som alla förtäljer berättelsen om den lilla kampsportaren Son Goku och hans vänner.

Dragon Ball Z: Kakarot är i motsats till många av de andra spelen inte ett renodlat slagsmålsspel utan mer av en berättelsedriven historia med inslag av rollspel, öppna världar och ja, storslagna dueller såklart, för det utgör faktiskt en stor del av berättelsen.

När jag hör titeln Music Racer fastnar tankarna nästan direkt på just de två orden, musik och racing; en kombination som i mina öron låter väldigt intressant. Jag har erfarit min beskärda del av musikspel genom åren; allt från Parappa the Rapper, Singstar, otaliga Guitar Hero och till och med en gnutta Rocksmith. Men musik och racing sammanvävt på det här viset, det är nytt för mig.

Kortfattat går spelet ut på att framföra ett fordon längs olika nivåer ackompanjerade av diverse musikstycken. Nivåerna är utformade som vägar vilka är uppdelade i olika fält; fordonets körbanor. Allt eftersom jag kör dyker det upp vita former i de olika körfälten och tanken är att jag ska köra in i dem för att få poäng. Ibland dyker det upp pelare, statyer och annat skrot i körfälten. Kör jag in i dem får jag minuspoäng, vilket gör att det tar längre tid för mig att låsa upp nya fordon och nivåer.

Death Stranding, Metal Gear-gurun Hideo Kojimas stora flaggskepp sedan han och Konami gjorde slut 2015. Det är sällan spelvärlden har varit så förväntansfull, fundersam och förvirrad på samma gång inför ett spelsläpp. Nu är spelet ute och spelpressen såväl som spelarna är fortfarande förvirrade, men även till stor del förtjusta. Jag ska försöka ge er en inblick i mysteriet som är Death Stranding.

Att förklara spelets handling i en kort recension som den här är snudd på en omöjlighet, men jag kan ge en förkortad och förenklad version. Du spelar som karaktären Sam Bridges, i sin tur spelad av Walking Dead-stjärnan Norman Reedus. Berättelsen utspelar sig i en framtid där jorden är sparsamt befolkad och hyser de överlevande i bunkerliknande anläggningar, döda människor utgör en livsfara och just ja, ett ständigt regnande som föråldrar allt det rör vid. Hänger du med?

The Terminator, en film från 1984 som visar att man kan åstadkomma mycket trots en titel som osar av gammal b-film. Kultförklaring var ett faktum och den har i nuläget fått fem uppföljare och en tv-serie i släptåg.

Lagom till filmen Terminator: Dark Fate kommer spelet Terminator: Resistance. Det första som slår mig är att spelet inte har samma titel som filmen, vilket indikerar att handlingen inte kommer att vara densamma. Efter lite efterforskning visar det sig dock att det finns ett mobilspel som också har släppts nyligen, och det fick bära filmens titel. Konstigt kan man tycka, men det var uppenbarligen samma för den tidigare filmen Terminator: Genisys.

RPG-snickarna Black Isle Studios Planescape: Torment släpptes till datorer för ganska exakt tjugo år sedan men gjorde inte mycket väsen av sig. Det sålde inte särskilt bra men blev hyllat av såväl spelpressen som spelarna och blev således något av en klassiker för fans av rollspel i Dungeons & Dragons-stil.

Nu har det tillsammans med sitt syskon Icewind Dale kommit i ett saftigt dubbelpack för oss Playstation-spelare, vilket fick upp både mina ögon och min nyfikenhet. Jag spelade det tråkigt nog inte när det släpptes, så det har varit både kul och samtidigt synd att få prova det utan de annars så bekväma nostalgiglasögonen.