Author: Jonny Lindmark

”-Neva?” Karaktären på skärmen ropar lite försiktigt ut i mörkret. Vi får inget svar, hon och jag, men efter att ha följt mina spår tillbaka en bit ser jag återigen karaktären som spelet är döpt efter. Jag provar att trycka på samma knapp som tidigare, och nu låter ropet desto mer bestämt, nästan frustrerat. ”-Neva!” Den stora vita vargen kommer springande, och vi fortsätter vår färd längs den mörka och surrealistiska vägen vi följt sen några timmar tillbaka. Jag har spelat Neva, ett spännande äventyrsspel signerat Nómada Studio.

Neva tillhör den där kategorin av spel som gränsar till att vara lika mycket konstverk som spel. Jag återkommer då och då till den beskrivningen, men det är svårt att hålla sig när den visuella upplevelsen i ett spel gör så pass stort intryck som det ofta gör i de aktuella spelen. I Neva möts jag till en början av en lummig skogsmiljö. Det är sommar, men bland prunkande ängar och vildvuxna dungar gror något mörkt och farligt. En parasit, och långsamt sväljer den livsform efter livsform samtidigt som världen omkring den mörknar.

I en liten by någonstans långt ute på den japanska vischan bor den tolvåriga grabben Ayumi. Det är sent 80-tal och han lever ett ganska alldagligt liv, umgås med vänner, går i skolan och tampas med de där vanliga problemen man ofta har när man är i den åldern.

Men på senare tid har han varit med om något som bryter mönstret. En mystisk tjej dyker upp i hans drömmar varje natt, pockandes på hans uppmärksamhet. Hon verkar vara i behov av hjälp och Ayumi förstår snart att det är i den intilliggande skogen hans äventyr kommer att få sin start. Jag har spelat Last Time I Saw You, en intressant kombination av plattformsspel och visuell roman.

Föreställ dig att du lever i en värld som endast kan erbjuda ett leverne på den yttersta gränsen. Det är krig, ont om mat, kallt och ogästvänligt, Men det ryktas om att det finns en annan plats, Drova, en plats med helt andra förutsättningar för dig och ditt folk. Om ni bara kan ta er dit blir allt bra, och alla kommer att leva ett gott liv igen. Det är premissen bakom spelet Drova: Forsaken Kin där jag i rollen som en nyfiken bybo transporteras till vad som närmast skulle kunna likna ett digitalt Asgård. Men allt är inte perfekt i paradiset, och det är upp till mig att finna min plats i denna nya värld.

Spelet har en charmig grafisk stil som tidigt sätter ribban för dess retroinspirerade vibbar, och snart finner jag mig hack i häl på två av byns druider efter att ha skapat mig en pixlig liten karaktär. De vet inte att jag är där, och inte heller att jag inom kort kommer att bli byns hopp om en bättre framtid. Under en räd har nämligen en mystisk kristall hittats vilken enligt druiderna bör kunna användas för att nå Drova, det mytomspunna landet. Snart smyger jag efter druiderna ut i myren för en ritual, men något går snett, onda varelser dyker upp i dimman och druiderna dör. Kvar är min karaktär, men nu i landet Drova.