Author: fredrik

I en framtid inte allt för långt borta från vår egen har en stor del av vår frihet tagits bort från oss. Allt för att samhällets kugghjul skall snurra lite mer friktionsfritt. Grundläggande friheter som vad du vill utbilda dig till, vad du vill arbeta med och vem du vill gifta dig med är inte längre val du har, utan någonting som en privat koncern bestämmer.

(more…)

Så mycket av vad ett spel är, eller kan förväntas vara, kan ibland läsas ut av namnet. Det stämmer synnerligen bra när det kommer till hur det känns att spela lilla indiespelet Brut@l.

Detta är ett verk som har tydliga nickningar till spel som Rogue, Hack och Gauntlet, vilket gör att Brut@l bäst beskrivs som ett högst bestraffande och brutalt grottkravlarspel på klassiskt maner. Med procedurellt skapade nivåer och en smått extrem svårighetskurva är det ibland lätt att känna sig överväldigad av motståndet spelet kastar emot dig.

(more…)

Det finns en spelserie som har fått mig att klia mig huvudet, svära, skrika obsceniteter mot min bärbara spelkonsol och tro att jag börjat bli galen. Allt började en gång i tiden med Nine Hours, Nine Persons, Nine Doors (9/9/9). Zero Escape heter den, och den avslutande delen, Zero Time Dilemma, är här nu.

(more…)

Allt sedan Dark Souls-serien blev ett fenomen finns det en term som ganska ofta används för att beskriva spel som lånat influenser från serien – ”Souls-liknande”. Ganska genomgående för spelen som antingen officiellt anammat namnet, eller mer nedsättande kallas för det, har kvalitén inte alltid varit den bästa, och jämförelsen mer eller mindre haltat. Åtminstone fram tills nu.

(more…)

Tyska spelutvecklarna SideQuest Studios verkar ha en viss fascination för japanska spel som var populära under 80- och 90-talen. De två spelen i Söldner-X-serien var en hyllning och ett kärleksbrev till spel som X-Type och Gradius. Rainbow Moon är deras tribut till evighetslånga grottkravlar-spel.

Någonstans ovanför regnbågen finns ett land, sjöng Judy Garland, där drömmarna du vågar drömma blir sanna. I vår hjälte Baldrens fall är det snarare ett land fullt av mardrömmar. Efter att länge ha jagat sin nemesis blir han transporterad till en märklig plats, Rainbow Moon, och utsätts för ett antal svåra utmaningar för att försöka rädda det tidigare fridfulla landet från de monster som dök upp samtidigt som honom.

(more…)

Doktor Iosefka rekommenderade ett återbesök till Yharnam för att få en ny dos av jägarblod i mig. Vem är jag att argumentera mot en välmenande doktor? Nyligen släppte From Software en expansion till Bloodborne (10/10) , med lite nya områden, utmaningar, vapen och dödsfall. Jag har gett mig in i vansinnet som är “The Old Hunters” och rapporterar från dess mardrömslika platser.

(more…)

En dryg månad efter att händelserna i Persona 4 Golden utspelat sig så möts de gamla skolkamraterna igen. Den här gången inte för att bekämpa demoniska monster eller för att utforska världen bakom en TV-skärm utan för att dansa.

Rise är nämligen tillbaka i staden för att hjälpa sina gamla kompisar med dansträning inför ett framträdande under en stundande musikfestival – Love Meets Bonds. Men ingenting går som planerat och mystiska saker börjar hända. Dansandet blir ett sätt att fördriva de mörka krafterna som återigen hotar tryggheten i den lugna lilla staden.

(more…)

En tämligen okänd tavla som blir stulen under en galleriöppning i Paris leder George Stobbart på en lång, mystisk resa genom ett Europa fyllt av konspirationer, bluffmakare och småtokiga människor. Broken Sword 5 – The Serpent’s Curse är lika kringligt och krokigt som en orm, visar det sig.

(more…)

Avbryt mig om du har hört den här handlingen förut: åtta osnutna (och till en början odrägliga) ungdomar åker iväg till en ödsligt belägen stuga över en helg för att fira livet i alla dess former, men med den ack så originella vändningen att saker går sakteligen helt åt skogen. Handlingen i Until Dawn är långt ifrån unik till ytan, men väl värd att skrapa sig igenom. Det finns nämligen ett oerhört djup i den här titeln.
(more…)