Att vi älskar spel som bidrar med tät och spännande stämning är ingen nyhet, och tiden har kommit för att hedra de spel där miljöerna och den bakomliggande känslan hamnar i första rummet. Och just känslor är ju en central del av spelandet, antingen vill man frammana dem eller fly undan från desamma.
10. Atomfall [PS5, PS4]

Martin:
England. Landsbygd. Misär och förfall. Atomfall (9/10) levererar allt det där i en förenklad version av Fallout. Med fanatiska, religiösa följeslagare i släptåg.
9. 1000XResist [PS5]

Jesper:
Stämningen är så tät att den bitvis går att skära med kniv och minnessekvenserna bjuder på surrealistiska upplevelser som på alla sätt förhöjer stämning och upplevelse. Det filmiska äventyret bjuder på udda kameravinklar och smart genomförda tempoväxlingar för att förstärka känslor av stress och tryck.
8. Blades of Fire [PS5]

Jonny:
Blades of Fire (8/10) må ha fått blandade omdömen från den samlade kritikerkåren, men för mig var det ett äventyr som verkligen gjorde intryck. Fantastiska miljöer, och en färgstark fantasy-setting vara bara några av de inslag som gjorde det här till en väldigt stämningsfull resa.
7. Ender Magnolia: Bloom in the Mist [PS5, PS4]

Martin:
Förutom att detta spel blev en inkörsport till den dystra delen av Metroidvania-spel, lyckas titeln slå an på strängar som jag inte känt till tidigare. Den nedgångna världen, de söndertrasade men ändå idylliska nivåerna satte ribban högt för mig när det kommer till stämningsfyllt vemod.
6. Cronos: The New Dawn [PS5]

Johan:
I Cronos: The New Dawn har Bloober Team lyckats skapa en fantastisk kombination av science fiction och kalla kriget-dystopi som verkligen hänger tungt över spelaren när du utforskar alla skrymslen och vrår. Stämningen är verkligen spelets största tillgång, och utvecklarna har verkligen träffat rätt på ett briljant vis.
5. Blue Prince [PS5]

Jerry:
Det harmoniska och det mystiska håller hand i hand. Varje placerat rum är en konstnärligt färgklick fylld av detaljer som kräver ett skarpt öga och gott minne för framsteg i det mystiska huset.
4. Death Stranding 2: On the Beach [PS5]

Fredrik:
Det finns någonting som omedelbart drar en in i världen Hideo Kojima skapat i Death Stranding, och uppföljaren lämnar ingen besviker. Miljöerna är fantastiskt vackra, och att ta sig upp för en hög höjd och blicka ned på andra sidan kan få en tappa andan och kippa efter luft. Det avkopplande stillsamma vandrandet med paket på ryggen är fortfarande oerhört avslappnande.
Johan:
Precis som i föregångaren lyckas Death Stranding 2 förmedla känslan av ensamhet och isolering ute i vildmarken på ett ypperligt vis. När spänningen sedan skruvas upp i de fiendetäta områdena är kontrasten påtaglig och får mig att sitta på helspänn hela tiden.
3. Ghost of Yōtei [PS5]

Jerry:
Jag kommer aldrig att tröttna på det visuellt slående japanska landskapet. Oavsett om jag leker i fotoläget eller experimenterar med Atsus modekollektion, njuter jag av den konstnärliga aspekten.
David:
Att utforska en digital historisk plats har sällan varit lika medryckande som i Ghost of Yotei (9/10) . Sucker Punch har gjort ett enastående jobb med att skapa en version av Japan som är lika delar romantiserande och spännande att utforska.
2. Silent Hill f [PS5]

Fredrik:
Japan. 60-tal. Snirkliga små korridorer, japanska hus och dimhöljda risfält. Att spela igenom Silent Hill f är att transporteras till en helt annan värld och det är något som verkligen förhöjer upplevelsen. Den mörkare, alternativa verkligheten, försatt i ett labyrintiskt tempelkomplex håller en konstant på tårna. Men det är i den lilla småstaden med dess snirkliga återvändsgränder som den riktiga skräcken infaller – kommer det finnas en fiende runt kröken? Eller kommer någonting hoppa ut ur en vrå när jag ska navigera tillbaka till huvudvägen?
David:
Att utforska en by på den japanska landsbygden på 60-talet låter ganska trevligt men Silent Hill f förvandlar idyllen till en grotesk, förvriden mardrömsvärld som är lika delar motbjudande och skrämmande men konstant fascinerande.
1. Clair Obscur: Expedition 33 [PS5]

Jesper:
Clair Obscur: Expedition 33 (8/10) lyckas förmedla ett mörker, desperation och ett vemod på ett sätt som få spel lyckas med. Precis alla komponenter fungerar ihop och den enda ljusningen är huvudkaraktärernas hopp.
David:
Clair Obscur: Expedition 33 – Clair Obscur är en perfekt storm där den grafiska stilen och musiken bara klickar på alla tänkbara sätt. Det är slående vackert med en Art Direction så enastående att det kommer bli ihågkommet i många många år. Med röstskådespelare i världsklass och fantasifulla miljöer är Clair Obscur tveklöst årets mest stämningsfulla spel.
Vilket spel från 2025 tycker du har haft bäst stämning?
Leave a Reply